bilden är från dagen jag anmälde mig o sprang dubbeltisdag 32km i november. det blev alla trösklar enligt plan efter det.  marathonresan som landade i guldmedalj o kramp i sevilla<3

 En dag kommer himmelens stjärnor att falla ner på jorden. Det kommer hagel o eld o hår som lindar sig
heja mig lisalivet-lisalöpning- ilisalivet- lisaåterhämtning ville nu bara hem!

en utmanande natt i hamburg väntade. snål student o hardcore. men  skulle ju va hemma redan kl 10 i badet om flyget bara flög 06.45 från hamburg till arlanda. somnade till o med 3h på en bänk o smärtan i benen kanske i alla fall lättat till 3 procent. inga alls problem.  men 3 minuter innan avgång får vi besked. flyg totalt inställt pga väder på arlanda. ringer hem skriker gråter o gör allt annat än andas. böjar avsky tyskar. Det kan vara ett ypperligt tillfälle att öva dig på hur du håller glaset. Andaaaas iiiin å adaaaaaas ut slappnaaaa aaaavvv.

amerikanska killen som blir min vän kastar sin skatebord rakt i väggen. dörrvakten blir arg. en signal o start på helvetet. jag kommer nog aldrig hem. vi skickas till dusseldurf, det är enda vägen som lågprisflyget eurowings tar. de ger inte stöd i sas som slög direkt till stockholm samma dag. finaste familjen erbjuder hemresa förr över 4000kr. men nu vann ja inte någon spansk prispeng som i Barcelona o vill inte spendera pengar på en miljöförstörande robot. jag klarar mig o pappa hämtar mig kl 20 ikväll då flyget från dusseldorrf ska landa på arlanda. det klarar du. ett marathon till o någon gång drömmer du om 6h lopp o mer ultra. tänk på 24h maria.
men försening igen. kramper. kaffe o en smörgås lite bättre. äntligen lite wifi. läser alla kommentarer o blir rörd. alla känslor efter 42km raketfart. sömn o återhämtning. tystnad ensam i en mijö man älskar. typ badkaret är det enda man önskar.

en kall bänk o väntan o däremellan ovisshet o massor av gatebyten. amerikanen o jag ja, vi kämpar på. kramp o skatebord o missade missade flighter. kommer till dusseldorf kl 13.30 lyckades snarka en hel timme o sen ramla i en flygplanskorridor o bli erbjuden en rullstol. kommer inte upp från stolar utan mina armar.
nej tack jag går kämpar på. mitt liv o marathon. ett steg i taget igen.  tiden går ok med tysk latte avokado, smörgås o nötter. känslor mellan tårar o smärta glädje. väntan. hemlängtan. klockan är 17. förhoppning!  från södra tyskland. 4 marathonflygplatser. men sååklart 17.30 försening till 19.20 ja men det klarar man ju nu. sen ett sådär ”behandlar ni oss som människor eller” sms att ”cancelled” o ingen mer information. får stöd av mamma + 2 tjejer = vi som varit med från hamburg o vi släpar oss till 42a gången vi står i kö o väntar.
helt plötsligt är vi gladast. psykologi. ringer till storebor psykolog och föklaar fenomenet. räknar hur många flygplanstimmar jag är uppe i. snart..över 42h..kommer bli över 50.. de som kom till dusseldorf kl 17 klagar mycket.  då förklarar jag lite försiktigt att jag sprungit ett marathon o rest sedan 17 SÖNDAG o inte måndag som de. de tycker jag är stark som står på mina ben o ler. jag förklarar att nu är vi starkast tillsammans o de behandlar oss som människor.

vi får hotell. taxi dit o ja en upplevelse i södra tyskland. taxichauförren röker o tycker jag är en idiot som inte kan deras spårk. kommer fam till den finaste hotellpersonal o en svit helt för mig själv. guldtrasslet har jag släpat med mig haha. kroppen är knäpp o är pigg igen. varit vaken läääänge.  benen bär mig lite mer. guldtäcket har jag uner mig en stund. magen kurrar och jag svullar pasta igen sent sent äntligen maten de lovat  tills jag rullar ner mina onda ben under täcket. vaknar eller tvingas återigen till uppstigning nu innan 04.30
taxi direkt in till flyget utan kaffe eller frukost. instängd o planet lyfter inte. det smärtar överallt o jag ringer till pappa o förklarar att jag inte orkar vara stark längre
jag vill fortsätta raketsäsongen o då är varje timme återhämtning viktig.
men tillslut vi lyfter, jag bönar o ber om vatten .får det o lyckas somna med svullna krampande ben mellan två nöjda överklassmannar i kostym. Broder kampen rasar om själarna vi måste vinna många själar både för egens skull o kollektens halleluja härlig är kampen frihet rättvisa bröd trygghet 

det enda jag ser är varma badet. flygbussen är den enda ensa resan som gått i tid av alla jag planerat denna resa. det får kvinnan veta o förstår kanppt vilketn monsterresa jag haft.
arlanda – amsterdam var 1h sen. amsterdam sevilla 70min sen sevilla – hamburg 30min sen hamburg stockholm inställd extra hamburg-dusseldorf 1h sen dusseldorf stockholm inställt dusseldorf stockholm 2 ,1h sen!
rondellskräck bearbetat. flygplatsskräck väckt!
ser det endå positivt jag har överlevt o levt o gjort mitt livs bästa marathonperiod o resa
fått uppleva 4 marathonstäder. o en stor stor ensam styrka. att uppskatta små saker igen o att jag verkligen nådde mållinjen igen.
jag har redan badat 3 gånger på 2 dygn. ätit mycket jordnötsmör. haft pappa på lite besök. ätit pasta igen. gått med medaljen runt halsen
kontaktat en tränare
vill att ni ska vara med i nageln
6 kvinnliga starka får springa EM vart flyger Lisa mest?
Jag bara sitter där och andas in naturen. Någon fågel dyker ner och de blir fler och fler.
I klungor flyger de. Molnen som tornar upp sig o byter skepnad bakom fåglarna. Vad ser du?
tårna, de blev tydligen helt blåa. men smärtan i benen var tydligen hårdare så märkte inte det. en belöning var fotspecialist men fotsatt inte bokat det. Om du verkligen litar på mig ta hand om dig. istället klippt och blödit blödit om fötterna. 
smärtan ä ju ett evangelium o jag drömmer om långsiktiga målen
1.15 o 2.35
Lyckas man segla förbi det kommer man till de vackraste glaciärer man kan tänka sig
Island du menar island där finns det trettio aktiva vulkaner tänk dig hettan och lavan
en insikt o känsla som jag vill leva med o för oavsett lidande, upplevelser och proriteringar. tänk så mycket skavsår tånaglar lärdomar leenden upplevleser städer det kan ge i mitt enkla löperska-studentliv endå, nog så.
smärtan är ett evangelium 
avokadon gror. va i helvete har jag lyckats här äntligen. pyslar om mina växter.mangokärnor nummerlappar plancher.  det är minus 15 o jag börjar kunna gå igen. en ny månad. tjohej! drömmer om darin o ska ut o fira med mina favoritjejer. adina har klarat mattetentan tror vi, hon var lugn stabil astronaut precis som jag.
delmål. fysiologi psykologi vänner kamp lycka
jag är lika lost i cellbiologin som jag var i södra tyskland men jag har från den 18e mars 18 dagar på mig till 5 h tenta inom ca 25 områden. heja heja.
jag har en trygghet. jag kan springa marathon men jag kan och vill springa annat. träna annat. utvecklas ha kul. jag är student och har en trygghet och driv i det som jag tycker är lika leende. mitt sociala liv har utvecklats igen<3
o framförllat har jag utvecklats ett steg till. jag vågar vila vila vila både fysiskt o mentalt. det är okej o låtsats vara operasångerska i sitt kök, bada bada, ha de tyst o vika tvätt o messa gamla x.
 
detta ska jag fira föralltid. kommer aldrig tycka 2.42.10 är dåligt jag hade varit 4 förra året i svensk marathonstatik. o bara för ja kan jämföra med ett för mig flygande 2.37pb.  fortsatt inte brutit något marathon. jag älskar marathon igen! o jag vågade jag är kvar o får tårar av vackra risveds som lägger ner. saknar morfar o alla er. men vet att jag vill leva för marathon mer.
En dag kommer himmelens stjärnor att falla ner på jorden. Det kommer hagel o eld o hår som lindar sig
familjen  oerhört stöd med mat o telefonkontakt hemma. storebor stolt psykolog. o ni i skavsåret ni är alltid med mig o låter mig vara fri o leende varje km. nu är det er tid o flyga. jag har landat  med och i min marathonkänsla  igen. o efter hemresa med 4 städer o 52 h försening.
tack!
 
böcker citaten är ifrån
fågelström- den okuvliga friheten
a sundqvist – med ögon känsliga för grönt
emma asp- du är nog speciell men närmae än så kommer vi inte