Hej Lisa Ring! SM-guldmedaljör i Ultramarathon 100 km, 6 juli 2019!!!

  1. Till att börja med, stort grattis till ditt SM-guld i Ultramaraton 100 km. Du har radat upp framgång efter framgång under sommaren 2019. 4:a i SM i Maraton i början på juni. Sedan succé i VM i Portugal och nu ett välförtjänt SM-guld. Du har alltså korsat mållinjen först av alla efter att ha sprungit 10 mil. Är det sant?

Lisa: Ja det är de faktiskt. Jag vann SM 100km! Första dam o enbart 3 herrar framför. En bra tid i förhållande till kvinnliga tider som görs på 100km i världen också. Jag sprang på 7h58min första gången jag sprang distansen.

  1. Inte bara en imponerande distans. Det är verkligen en fantastisk tid! Att det sedan är första gången du springer 100 km gör det hela lite magiskt! När man springer så här långt så gissar jag att man behöver ha ”allt på sin sida”. Alltså en platt bana, vindstilla, inte för mycket sol men ändå så varmt att man slipper frysa och så att lederna håller sig mjuka. Var det perfekta omständigheter i lördags?

Lisa: Precis, nej nästan allt var tvärtom. Banan var backig o varierande. Men jag såg det som positivt för mig då jag är stark i backar o på stig. Temperaturen var perfekt runt 14-15 grader. Dock kom det massor med kallt regn och vind. Förstår fortfarande inte hur jag hanterade det så bra. Hade bara ett rejält utbrott av ilska pga kyla o ja rädsla för det var så kallt (och att man springer och förbränner massor så länge) efter 65km. Sen fick jag varmt kaffe varje gång i depån efter det hela tiden av Christina (Bovin) o Magnus (Lundberg)

  1. När bestämde du dig för att springa för ett guld? Innan start eller under loppet?

Lisa: Drömmen var guld innan såklart! Tror du inte, går det inte. Men alla utom jag hade sprungit 100 km eller liknande innan. Jag hade 70 km lugnt tempo på träning som längsta. Jag hade bara ambitionen att lära. Jag är ju ändå väldigt bra på maran o runt 50km trail också. Men jag gillar utmaningar o ser att saker är möjliga. Guldet fanns i huvudet innan men i kroppen först efter 1 km som jag sprang i 4.20 pratades med en manlig tävlande. Insåg att ”jag har dagen igen”, alltså en bra dagsform o känsla i kroppen. Så jag sprang som kroppen sa. Snabbt och starkt. Och att jag fick bryta när som. Tog första 50 km på 3.45 sen startade jag om helt med målet 4. 15 på nästa 50km. Tänkte att jag kan få tufft att klara ett så bra mål. Men ändå, tänk om jag håller till guldet. Vilket jag ju också gjorde.

  1. Det skvallrar verkligen om din mentala styrka och pannben. Jag gissar att det inte är en stor fråga för dig men vi som inte begriper att man över huvud taget kan springa 100 km undrar… Berätta hur kroppen mår nu drygt 1,5 dygn efter målgång?

Lisa: Jag mådde okej i mål, förutom att jag frös massor. Jag fick i mig mat men sov bara 4h. Benen har svullnat ordentligt o jag har fula fötter med trasiga blodblåsor. Jag har haft mössa konstant på huvudet då jag inte vill känna känslan av kyla utan värme. Men faktiskt räknade jag med hundra ggr värre än vad jag mår. Nu är jag i Linköping igen o ska fira ordentligt.

  1. Det är du värd! Fira stort! Blev det något storslaget firande direkt efter målgång?

Lisa: Oj ja… Med vatten o salt. Skrubba sår, bajs o kiss o invänta så ja kunde göra dopingkontroll. MEN sen kunde ja ta emot mitt guld o sen hade vi köpt tonfisk o fina kräftor som vi grillade. Allt kändes smått overkligt.

  1. Tvära kast måste jag säga. Du en annan sak, 100 km är ju långt även när man kör bil…Sprang ni från A till B. Alltså från typ en stad till en annan stad?

Lisa: Nej. Vi sprang ett 5 km-varv som såg ut som en häst. Först asfalt 1 km mot en laxbutik. En kona att tvärvända runt och sen upp för en brant lång backe innan vi sprang i ett villaområde. Sedan en slingrig men fin grusstig vid vattnet. Varv efter varv…

  1. OK, det betyder alltså att du sprang 20 varv… Jag hade aldrig klarat av att hålla räkningen. Vet hur svårt det är hålla räkningen under fem varv i Campushallen… Men under så många varv och ganska många timmar så behöver du hålla tankar och mental styrka på topp. Inte minst i ösregn, hård blåst och i långa uppförsbackar. Vad tänker du på när du springer varv efter varv? Har du några knep för att hålla den mentala bilden på topp?

Lisa: Ja, jag brukar ha många mentala planer. Mina mentala planer o bilder denna gång ser ut så här:

Varv 1 – 5:

Upptäck o utforska banan, le ha kul gör banan till din Lisa historia.
Ge fåglar till Elov (duktig ultralöpare o vän som vann herrklassen).
Fokusera på Magnus och Christina (NocOut:are som också sprang) och så klubben NocOut.se – stärks

Varv 5-10:

Fira marathon, fira 50 (km) och halva loppet. Börja tycka om o längta efter saker längs banan. Här längtade jag efter stora backen, det fina vattnet, fåglarna, blommorna och de andra löparna. Jag bestämde under varvet vad jag skulle ta i depån och så nynnade jag på låtar o mantran jag arbetat in under veckan.

Varv 10-15:

Firade att jag tog SM guld på 50 km, sen varg nästa mål en grym distans på 6h (jag sprang 77,7 km på 6h som är endast 3km från svenska rekordet). Sen var det faktiskt så tufft att de blev att fokusera på mantran o sånger o slappna av för att inte frysa ihjäl. Jag tvingade mig också att gå i varje varvning när jag fick energi (jag tog energi cirka var 12e minut i 8h). Längtade också till Christina o Magnus i depån.

Varv 15-20

Slog distansrekord men de enda som ekade nu var SM-guld SM-guld SM-guld!!! och kan du hoppa sönder blodblåsor (den smärtan!), springa i detta tempo så länge o frysa så mkt kan inget stoppa mig. ”Lika för alla” Killarnas ord ”du gör en världstid, fortsätt!” och 12 kvinnliga löpare som gjorde det tillsammans o peppade. För att inte tappa mentalt och slarva med energi var jag vaksam att jag gav fåglar åt Elov varje gång jag såg honom

  1. Hur ser typisk träning ut inför ett så här långt lopp? Det är väl inte rimligt att springa flera 8 – 10 milapass inför ett sådant här race?

Lisa: Det roliga är att ultralandslaget uppmanade mig till detta efter Portugal (VM i Trail långdistans som Lisa deltog i) den 8e juni. Alltså enbart för 4 veckor sedan. De sa att du klarar vår magiska gräns 8.10 alltså 4.50/km. Jag vart sur och tänkte aldrig! Jag som dessutom nått massor med andra personliga mål och tävlat så bra i vår… Men så skulle Christina Bovin o Magnus Lundberg dit, banan var ändå lång o passade mig… Så plötsligt stod jag där.. Och gjorde det… Vann! Träningen hade jag i mig. Några rejäla mängdveckor på 18mil samt mycket mental träning behövs o några långpass med energi, typ 3-4 st på 3-6h sista halvåret innan tycker ja räcker långt. Mental plan, fysisk trygghet och energiplan

  1. Så du bestämde dig alltså för bara fyra veckor sedan att springa SM i Ultra 100 km!?

Lisa: Stämmer, som sagt, efter Portugalresan för 4 veckor sedan. Då lite opepp… Nu har jag 100 km och ett SM-Guld. Inte opepp… haha

  1. Underbart att höra. Hur långt hade du sprungit som längst före loppet i lördags?

Lisa: 70 km i 5.30 fart tidigare i år. Det var ett äventyr här hemma i trakterna av Linköping. Så mycket lättare att springa från A till B. Så jag var livrädd att springa 20 varv. Man kan ju liksom gå in i en varm dusch efter 1, 2 eller 3 varv.

  1. Hur ser resten av 2019 ut? Kan du berätta något om andra tävlingar som du planerar att springa?

Lisa: Jag ska upp och köra Ultravasan 45. Både på cykel och löpning. Det blir för 4e året i rad. Sen har denna tid gett andra perspektiv o möjligheter för 6h och andra Ultramästerskap. Tar en dag i taget. Precis om ja tog ett steg i taget med leende under 100 km.

 

Än en gång. Ett stort grattis till dig från hela gänget i NocOut.se!!! Vi är stolta över dina framgångar och vi är många som får inspiration när vi läser om dina fantastiska prestationer. Ska nog ta på mig löparskorna och springa en sån där runda som du sprang i lördags. Men jag nöjer mig med att springa ett varv och det varvet kommer att gå långsammare än det tempo du höll i lördags… De andra 19 varven tar jag en annan gång…

ps

Tack till Magnus Lundberg som lånat ut bilderna i detta inlägg. Fler bilder och ett underbart filmklipp från Lisas målgång finns i hans Facebookflöde.