“Jag kommer att minnas målgången för evigt”

Den 24 augusti fick IK NocOut.se en svensk mästare när Andreas Edquist kammade hem PTS3-klassen på SM i paratriathlon på sprintdistans i Sala.

Klubbens tidigare ordförande Andreas Edquist, som är född med en lindrig form av arthrogryposis (förenklat uttryckt stela leder) och till följd av det muskelsvaghet i benen har på senare år börjat tävla i både simning och triathlon inom parasport. Den 24 augusti belönades han med ett SM-guld i klassen PTS3 på sprintdistans under det svenska mästerskapet i Sala.

Grattis till SM-guldet! Berätta om loppet.

– Tack så mycket. Vi i paraklass fick starta fem minuter före övriga tävlande på sprintdistans. Jag kom iväg bra på simmet och ledde fram till första växlingen. Det var en häftig upplevelse att ha ledarkajaken framför sig och ta emot publikens pigga jubel. Cyklingen gick över förväntan där jag hade bra tryck i pedalerna mer eller mindre hela varvet. Förmodligen lite för bra då konsekvenserna blev en löpning på trötta ben. Lyckligtvis var det en flack tvåvarvsbana innan målrakan. Och målgången, eller egentligen hela loppet, är något jag kommer minnas för evigt.

Du har gjort en något ovanlig resa inom triathlon då du började med att köra olympisk distans och halv-ironman i motionsklass och först på senare år börjat tävla i para-klass. Hur kommer det sig?

– Det korta svaret är att jag vill veta hur jag står mig i triathlon i förhållande till personer med liknande förutsättningar som mig själv. Sen har steget att vara en del av parasporten varit en lång resa för mig personligen då jag mer eller mindre hela livet velat vara “funktionsduglig”. När jag sen valde att ta det här steget i vuxen ålder så ångrar jag dock att jag inte vågade göra det tidigare.

Vad är dina bästa tips till personer med funktionsnedsättning som är nyfikna på parasport?

– Som jag är inne på i svaret jag nyss gav. Att våga ta steget. Jag förstår och är medveten om att det inte är lätt och att olika funktionsnedsättningar ger olika typer av utmaningar för att hålla igång samt att ta sig till och från träningar. Och så kanske det viktigaste. Du behöver inte gå all in utan man börjar på den nivå som känns bekvämt för en själv. Det svåraste är första steget och när det väl är gjort så får man ut så himla mycket av det.

Har du börjat skissa på några planer för nästa år?

– Inte på loppnivå än då loppkalendern inte kommit ut riktigt än. Skulle gissa att det blir säsongspremiär i samband med Arlandastad duathlon och så hoppas jag såklart att det blir ett SM även nästa år. Jag kommer fortsätta att satsa inom triathlon och skulle vilja lägga i en växel till för att försöka utvecklas ytterligare.

Och slutligen, på vilka av NocOut:s pass brukar du vara med på?

– Vill man träffa mig, eller undvika mig, så är några av våra tider i Ljungsbro eller Tinnerbäcksbadet ett säkert kort. Det är så mycket mer utvecklande och så himla mycket roligare simma med ens kompisar än att simma själv.