Vecka 12 växlade träningsschemat över från ”Grundträning” till ”Formgivande träning”. Vad innebär det i praktiken?

För min del innebär det att vinterns grundträning, som varit uppbyggd i 4-veckors block med mängdvecka – tröskelvecka – fartvecka – återhämtningsvecka avslutas. Förutom själva temat på veckan har jag försökt se till att få mängd-mängd-mängd hela vintern… Har ett snitt på 8,2 mil/vecka mellan första november till sista mars. I detta inkluderar 16 långpass på minst 25 km (av dessa 10 st över 30 km). Känns så bra att ha denna mängd i benen inför säsongen.

   

   

   

Men nu är tanken (och förhoppningen) om att all grund och mängd ska formas om till att bli fart. Mer och mer övergår tänket från ”många mil” till ”hög fart”. Men det får ske gradvis. Formtoppen ska komma den 3:e juni, än är det 2 månader kvar dit.

För att få upp farten är tävlingar bra. ”Tävling är bästa träningen” är ju allmänt känt. Så, tävlar jag? Jo då, säsongen har precis börjat.

Smygstartade den 8:e februari med inomhus KM på 1500 m. Då var jag fortfarande djupt inne i grundträningen och hade väl inga jättehöga förhoppningar. Klart att tanken på PB och sub 5 min gnagde… Men det gick inte… PB visserligen, men bara med 41 tiondelar (!!!) så det är knappt det räknas. 🙂 Och sub 5 får bli en annan gång. Officiell tid 5:03:00. Fast klubbrekord blev det, och överst på pallen hamnade jag. 😉

  

Årets första ”riktiga” tävling blev Varvetmilen i Mantorp. Inte heller här hade jag några förhoppningar om stordåd. PB på milen var inte nått jag varken trodde var möjligt, eller nått jag siktade på. Träningen har gått bra, jag har mycket mängd i benen, men farten finns inte där (än)… Skrev ut ett varvtids-armband som slutade på 38:30. I mål tog jag mig, 10 sekunder snabbare än vad bandet sa, men hua så jobbigt det var. Nöjd med tiden (den var ju ändå bättre än jag planerat för), men känslan?!?! Var är den lätta känslan?!?! Hoppas den kommer senare i vår… Jag vet, inte jämföra, men man får jämföra med sig själv va?
Förra året 38:36, lätt, snabb, glad och mycket positiv känsla, negativ split. (Och vinst!)
I år, 38:20, tufft, jobbigt, positiv split men inte positiv känsla. (Och en 4:e plats…) Snabba brudar på plats och hög konkurrens.
1:a Lisa Ring (34:35) 2:a Frida Michold (37:24) 3:a Frida Södermark (37:46)

Hög konkurrens som sagt…  (ok då, två av dom var på plats förra året också, men Lisa bröt då på grund av feber och Frida S har helt enkelt haft en riktigt bra vinter och blivit snabbare än mig… orättvis värld vi lever i 😉 )

   
  

Var det kallt? Det tror jag inte, fråga Frida vad hon säger? Tre personer i linne av alla deltagare på loppet. Förstår inte varför alla klädde på sig så mycket. Jag var helnöjd med mitt val av kläder. 🙂  (8 grader, mulet och ganska blåsigt)

Ytterligare en (galen) tävling har stått på schemat under mars måndag. KM i Roddmaskin… Ro 2000 m så snabbt du kan, på en roddmaskin… Knäppaste klubbmästerskapet man kan tänka sig. 🙂 Så galet jobbigt. Men trevligt med klubbkompisar och lite lördagshäng på gymmet… Torrhosta och sura armar är nått man får på köpet. I år pallade jag inte pressen, har inte tränat lika mycket på roddmaskinen som förra året. Och som vanligt, man blir bra på det man tränar på… Charlotta Wångblad tog hem segern när hon rodde om mig med 500 meter kvar. Och Anki Axelsson får man passa sig för. Snart är hon om mig hon också. 🙂

  

   

Kul ändå att tävlingssäsongen är igång! För trots ångest och nervositet så är det ju så himla roligt att tävla! Det gäller att inte lägga för hög press på sig själv bara… Jag behöver jobba med tanken ”tävla är bästa träningen” och ”du kan inte alltid vara formtoppad bara för att det är tävling”. Det tror jag att jag har mycket att vinna på.

Nästa gång jag tänker jobba med dessa tankar är på Örebro halvmaraton den 19 april. Jag ska dit, jag ska vara med, jag ska göra mitt bästa, men jag kommer inte vara formtoppad. Än ska jag inte vara mitt snabbaste jag. Det ska jag vara den 3 juni, i Stockholm, klockan 12:00! 😉

Må gott, njut av våren och tävla mycket!

//Susanne