Med en vecka kvar…

Ska årets snackis runt Stockholm marathon 2018 bli vädret? Ska de senaste veckornas värmebölja hålla i sig? Eller ska prognosen faktiskt ändra på sig så det blir lite svalare?

Det är väl ingen hemlighet att jag under hela träningsperioden siktat på sub3. Men om det fina sommarvädret håller i sig blir det tufft.

Men jag känner mig inte orolig. Vädret är som det är, inget jag kan påverka. Bara att anpassa sig till de yttre förhållandena och göra sitt bästa.

Jag har gjort allt jag har kunnat för att förbereda mig för utmaningen. 200 löpta mil sedan årsskiftet! Rejält mängdrekord för mig.

Många kilometer i ”mara-ansträngning”. Kroppen vet vad den ska göra nästa lördag. Jag känner mig lugn och avslappnad. Ingen tidspress eller prestationsångest. Jag har förberett mig på bästa tänkbara sätt, stort tack bästa coach och inspiratör, Marcus Nilsson – @maramackan – https://maramackan.wordpress.com/

Nu kan jag bara göra det som kroppen vant sig vid vecka ut och vecka in. Kommer springa på känsla och ansträngning. Precis som jag gjort på alla träningspass inför maran. Tiden får i slutändan bli som den blir. Man är inte bättre än vad dagen tillåter. Även om man önskar annat ibland…

Bästa träningspasset jag gjort inför Stockholm marathon gjorde jag förra helgen, med 2 veckor kvar.  90 min mara-ansträngning. Detta pass tar jag med mig. Då var det 16-18 grader i luften. Och där jag sprang var det typ helt platt. Så förhållandena var perfekta. Men känslan var rätt! Kände mig stark och det är precis så jag vill att det ska kännas nästa helg.

  

Jag vet att kapaciteten för sub3 finns i kroppen. Om väder, vind, pollenhalter, magen, sömnen osv, är med mig. Men om inte, vad gör det eg?

Jag har haft en fantastisk vår. Efter en tuff höst med överträningssyndrom (http://nocout.se/2017/12/05/aret-var-2017/) , har löpningen återigen blivit rolig. Jag har varit motiverad, haft kul och känt mig inspirerad. För att citera Kjell Enhager: ”Det är resan som är målet” 

Jag ser fram emot loppet, för att se vad all träning kan leda till. Håller tummarna för att kroppen vill samarbeta på bästa sätt.

Startnummer 123. Rankad på 14:e plats på SM (av 26). Hoppas på att kunna försvara den platsen. Men gör jag inte det… ja då är de andra tjejerna helt enkelt bättre än mig, just där och då. Och då är det bara att glädjas med dom. Min egen insats blir ju inte sämre för att andra prestera bättre.

Startlistan till SM:

 

Nu ska jag fortsätta ladda, ta det lugnt, äta bra, sova bra och njuta av den extra lediga tid som man helt plötsligt får, när man inte ska springa 10-12 mil i veckan.

   

   

Och jag längtar till nästa helg! Oavsett värmerekord eller snöstorm. Jag kan bara göra mitt bästa, och så länge jag gör det så ska jag vara nöjd, vad klockan än stannar på. Det är faktiskt inte det viktigaste.

Må gott i sommarvärmen!

//Susanne

 

2018-06-03T10:22:10+02:00 juni 3rd, 2018|